Ljusbäraren Dalahästen!

I slutet av 1800-talet/sekelskiftet 1900
tillverkades Dalahästar ibland som ljusstakar.
Det fanns tre olika varianter:

- Enkla ljusstakar med ett borrat hål i
hästens rygg

- Kombinerade bordsljusstakar med avsågade dalahästar,vars framkropp monterats mot ett gemensamt centrum, där ljushållaren satt. (Grannas gjorde en mindre serie bordsljusstakar av 15 cm hästar senast på 1970-talet.)

- Exklusiva takkronor i trä med Dalahästar som ljushållare. Ibland gjordes en korslagd stomme där hästarna placerades på korsets ytterkanter, eller så monterades dalahästar runtom på ett spinnrockshjul. Nedan kan du se exempel på båda varianterna tack vare de unika foton från början av 1900 som vi fått låna av Zornmuseet i Mora.
 
Bordsljusstake från Grannas A. Olsson.


Antika ljushästar från Grannas A. Olssons samling.
 
Kopia av äldre bordsljusstake.


Foto: Zornmuseet; interiör från Morkalby, Mora 1906. Notera den ståtliga kronan i taket.

Zorns betydelse för folklorekulturen

Anders och Emma Zorns stora intresse för allmogekulturen i Mora var mycket värdefullt för bygden.
Industrialiseringen hotade att utplåna mycket av traditionerna från ”den gamla världen” och makarna Zorn bidrog på olika sätt till att slöjd i olika former som träslöjd och textilier, (däribland den mycket vackra Moradräkten) och även folkmusik kunde bevaras.

Zorns var med och grundade Mora Folkhögskola, och var även aktiva vid uppstarten av Mora Hemslöjd, som är en av de allra äldsta i Sverige.
En naturlig del av Hemslöjdens sortiment redan från början var naturligtvis Dalahästar.
Via olika kontaktvägar såldes de i början av
1900-talet bl a även till den traditionella Julmarknaden på Skansen i Stockholm.

  Ljushäst från Zornmuseet
Mora Hemslöjd spelade också en viktig roll för att befästa Dalahästen som Sveriges symbol,
genom att administrera de tusentals småhästar som skickades till New York World Fair 1939,
(se kommande kapitel).

Det svart-vita fotot från en teckningslektion på Mora Folkhögskola 1911, visar Morasonen och konstnären Anders Zorn bland elever.
(Zorn står i mitten av fotot)
Notera även de enris-prydda ljuskronorna med Dalahästar i taket.
(Som kuriosa kan nämnas att i början av 1960-talet lämnades dessa vackra 1800-talshästar till Grannas för att målas om, vilket, tyvärr, också gjordes.)
  Ljusgris(!) från Zornmuseet

Foto: Zornmuseet; Mora folkhögskola 1911. Anders Zorn i mitten av fotot. Ljuskronor i taket.

Foto:Gunnar Romsson; Rombogården. Ljuskrona i taket.

Rombogårdens vackra ljuskrona

Ovan syns ett foto från 1912, där Svea Romson sitter i soffan vid fönstret och läser en bok.
I taket finns en stilig ljuskrona, där sex hästar monterats på ett lummer-dekorerat spinnrockshjul.
Själva hjulet finns inte längre bevarat, men väl fem av de slanka, rödbruna 1800-talshästarna.

Fotot nedan visar hur en av hästarna visar tydliga spår av en brandskada i ryggen.
1800-tals hästar från Rombogården, Mora.

Fenomenet Ljusbärare

Inget finns tidigare dokumenterat kring Dalahästar som ljusbärare och vi vet egentligen inte riktigt hur vanligt det varit med ljushästar.

Tillgången idag på marknaden är inte särskilt stor och det kan i
sig tolkas som att att de var relativt ovanliga.
En annan tänkbar förklaring är att ett flertal förstörts av elden, eftersom de tyvärr saknade den skyddande ljuskoppen av metall när stearinljuset brunnit ned.

År 2009 har vi valt en ljusbärare som samlarhäst -”Bella”- (naturligtvis försedd med
ljuskopp i metall).

  Samlarhäst Bella.
<< Tillbaka till "Hur gammal är trähästen"